Stockholm Halvmarathon går av stapeln i morgon! Sprang ju förra året och tänkte försöka förbättra tiden i år, men förutsättningarna känns ju inte så lovande. Benen orkar nog, flåset är jag inte heller särskilt orolig för, men smärtan i knät vill jag inte tänka på. Usch och fy, men men. Klarade jag att springa 17 km på maran med "en kniv i knät" så ska jag kanske lyckas harva mig runt det här också. Bara hoppas att det håller så länge som möjligt...

Målsättningen att slå tiden från förra året kanske jag får ändra. Det beror ju helt på hur det känns i knäet, och om jag får vara frisk. Blir jag sjuk får jag hänga med mamma och hejja på Micke istället. Kan bli kul det med, men hellst vill jag ju springa!!